1700-talsbiblioteket

Av Karin Monié

På vardera sidan herrgårdens västfasad mot dammen finns två närmast kubliknande paviljonger, ritade av Jean Eric Rehn. Båda vittnar om den ryktbare Charles De Geer och hans vetenskapliga och kulturella insatser. Den ena byggnaden rymmer det unika 1700-talsbiblioteket, det andra naturaliekabinettet. Charles De Geer (1720–1778), bruksägaren, var förutom naturvetenskapsman och entomolog, dvs. insektsforskare av rang, också boksamlare. Han byggde upp ett rikt och vackert bibliotek som anstod en europeisk gentleman och intellektuell för tvåhundrafemtio år sedan. Idag omfattar boksamlingen drygt 8000 volymer. Samlingarna rymmer också ett stort antal gravyrer och noter.

Charles de Geers bibliotek i Leufsta

Biblioteket i Leufsta

Charles De Geer tillbringade sina barn- och ungdomsår i Holland. Han började tidigt samla böcker i hemstaden Utrecht och vidare i Amsterdam, Haag och Leiden och byggde upp ett värdefullt kontaktnät vid en tid då böcker och tidningar inte var lättillgängliga.
Han flyttade till Lövstabruk 1738/39 och skötte härifrån sina prenumerationer på moderna vetenskapliga tidskrifter.
Till biblioteket kom i första hand franskspråkig litteratur som representerade upplysningstidens idéer, däribland finns första upplagan av Diderots och d´Alemberts Encyclopédie ou dictionnaire raisonné. Dit kom också litteratur i ämnen som religion, uppfostran, historia, biografi, liksom reseskildringar, skönlitteratur, musik och teater.
Charles De Geer hade också kontakter med Olof Rudbeck d.y. i Uppsala och skaffade till biblioteket de handkolorerade verken Fogelboken och Blomboken. Till de absoluta rariteterna hör den tryckta första delen av Rudbecks Campus Elysii, ett verk som endast finns i två exemplar, det ena i Leufstasamlingen. Resten av upplagan förstördes i den stora branden i Uppsala 1702. Vidare finns förstås verk av Linné, bland dem Catalogus plantarum rariorum Scaniae från 1728, och en omfattande korrespondens med Linné.
Bland de märkligaste verken märks Charles De Geers eget arbete inom insektsforskningen Mémoires pour servir à l´histoire des insectes, sju delar 1752–1778. Biblioteket har också en stor gravyrsamling främst från den engelska och franska konstvärlden.

Interiör från biblioteket

Interiör från biblioteket

Efter Charles De Geers död 1778 övertog sonen med samma namn, Charles De Geer d.y. biblioteket och utökade det med ett tusental volymer, mest politisk litteratur, men också gravyrer framför allt av italienska upphovsmän.
Ett mindre yngre bibliotek finns inne i herrgårdsbyggnaden, ritat av Isac Gustaf Clason.

Samlingarna tillhör sedan 1986 Uppsala universitetsbibliotek efter en dramatisk men lyckosam kulturpolitisk räddningsaktion med bistånd av Beijerstiftelsen och Craafordska stiftelsen. För biblioteksbyggnaden ansvarar Statens fastighetsverk.

Ett bibliotek för bruksbefolkningen med ett ambitiöst litteratururval en gång inrymt i den gamla folkskolan finns katalogiserat från 1901 och 1914.

bibl

Litteratur
Tomas Anfält, ”Från nytta till nöje, ett svenskt herrgårdsbibliotek”. Solen och Nordstjärnan. Frankrike och Sverige på 1700-talet. Nationalmusei utställningskatalog nr 568
Ulla Ehrensvärd, ”Leufsta bruks fideikommissbibliotek”. Föreningen för bokhantverk, årsbok 1968
Lilliebjörn, E.G., Katalog öfver Leufsta bruks gamla fideikommissbibliotek. Nominalkatalog. Uppsala 1907
Osvald Sirén, Katalog öfver Leufsta fideikommiss´ gravyrsamling. Stockholm 1907
Thomas Tottie, När Leufstabiblioteket räddades till Sverige. Leufsta Vänner 2000
Laila Österlund och Åsa Henningsson, ”1700-talsbiblioteket på Leufsta”. I Ann-Charlotte Ljungholm, red., Lövstabruk – ej sin like i hela riket. Stiftelsen Leufsta 2011
Förteckning öfver Leufsta Bruks Folk- och Skolbibliotek. 1901, suppl. 1904 och 1911, 1914
Karin Monié, ”Tankar kring ett bibliotek som en gång fanns”. Ikoner 1999

Leufstasamlingarna i Uppsala universitetsbibliotek
Stora delar av bok-, musik- och handskriftssamlingarna från Leufsta förvaras idag i Uppsala universitetsbibliotek. Läs mer och hitta kataloger