1700-talsbiblioteket

Av Karin Monié

Lövstabruks berömda 1700-talsbibliotek finns till största del i en paviljong intill herrgården. Den är ritad av Jean Eric Rehn. foto: Erik Hamberg, 2017.

Lövstabruks berömda 1700-talsbibliotek finns till största del i en paviljong intill herrgården. Den är ritad av Jean Eric Rehn. foto: Erik Hamberg, 2017.

På vardera sidan om herrgårdens västfasad mot bruksdammen finns två rektangulära paviljonger med platta tak, ritade av arkitekten Jean Eric Rehn. Båda vittnar om den ryktbare Charles De Geer och hans vetenskapliga och kulturella insatser. Den ena byggnaden rymmer det unika 1700-talsbiblioteket, den andra inrättades till naturaliekabinett. Charles De Geer (1720–1778), bruksägaren, var förutom naturvetenskapsman och entomolog, dvs. insektsforskare, också boksamlare. Han byggde upp ett rikt och vackert bibliotek som anstod en europeisk gentleman och intellektuell för tvåhundrafemtio år sedan. Idag omfattar boksamlingen drygt 8 500 volymer. Till samlingarna hör också ett stort antal gravyrer och noter.

Bibliotekets välbevarade interiör. foto: Lars-Owe Wennman.

Bibliotekets välbevarade interiör. foto: Lars-Owe Wennman.

Charles De Geer tillbringade sina barn- och ungdomsår i Holland. Han började tidigt samla böcker i hemstaden Utrecht och vidare i Amsterdam, Haag och Leiden och byggde upp ett värdefullt kontaktnät för sina inköp. Han flyttade till Sverige och Uppsala 1738 och övertog driften av Lövstabruk 1741. Härifrån skötte han sina bokinköp och prenumerationer på moderna vetenskapliga tidskrifter.

Till biblioteket kom i första hand franskspråkig litteratur, som representerade upplysningstidens idéer. Här finns exempelvis den första upplagan av Diderots och d’Alemberts Encyclopédie ou dictionnaire raisonné, utgiven 1751–1772. Hit kom också litteratur i ämnen som religion, uppfostran, historia, biografi, liksom reseskildringar, skönlitteratur, musik och teater.

Rader av vackra band med framför allt franskspråkig litteratur. foto: Erik Hamberg, 2017.

Rader av vackra band med framför allt franskspråkig litteratur. foto: Erik Hamberg, 2017.

Charles De Geer hade också kontakter med Olof Rudbeck d.y. i Uppsala och skaffade till biblioteket de handkolorerade verken Fogelboken och Blomboken. Till de absoluta rariteterna hör den tryckta första delen av Rudbecks Campus Elysii, ett verk som endast finns i två exemplar, det ena i Leufstasamlingen. Resten av upplagan förstördes i den stora branden i Uppsala 1702. Vidare finns även verk av Carl von Linné, bland dem Catalogus plantarum rariorum Scaniae från 1728. Till biblioteket hör också en stor gravyrsamling främst från den engelska och franska konstvärlden.

Ett urval böcker i biblioteket. foto: Erik Hamberg, 2018.

Ett urval böcker i biblioteket. foto: Erik Hamberg, 2018.

Efter Charles De Geers död 1778 övertog sonen med samma namn, Charles De Geer d.y. biblioteket och utökade det med ett tusental volymer, mest politisk litteratur, men också gravyrer, framför allt av italienska upphovsmän. Från senare tid, åren runt 1900, finns ett mindre bibliotek inne i herrgårdsbyggnaden, ritat av Isak Gustaf Clason.

Samlingarna tillhör sedan 1986 Uppsala universitetsbibliotek, efter en dramatisk men lyckosam kulturpolitisk räddningsaktion, med bistånd av Beijerstiftelsen och Craafordska stiftelsen. För biblioteksbyggnaden, liksom hela herrgården, ansvarar numera Statens fastighetsverk. Musik- och handskriftssamlingarna från Lövstabruk förvaras idag i Uppsala universitetsbibliotek, liksom delar av boksamlingen.

 

Litteratur
Tomas Anfält, ”Från nytta till nöje, ett svenskt herrgårdsbibliotek”. Solen och Nordstjärnan. Frankrike och Sverige på 1700-talet. Nationalmusei utställningskatalog nr 568
Ulla Ehrensvärd, ”Leufsta bruks fideikommissbibliotek”. Föreningen för bokhantverk, årsbok 1968
Lilliebjörn, E.G., Katalog öfver Leufsta bruks gamla fideikommissbibliotek. Nominalkatalog. Uppsala 1907
Osvald Sirén, Katalog öfver Leufsta fideikommiss´ gravyrsamling. Stockholm 1907
Thomas Tottie, När Leufstabiblioteket räddades till Sverige. Leufsta Vänner 2000
Laila Österlund och Åsa Henningsson, ”1700-talsbiblioteket på Leufsta”. I Ann-Charlotte Ljungholm, red., Lövstabruk – ej sin like i hela riket. Stiftelsen Leufsta 2011
Förteckning öfver Leufsta Bruks Folk- och Skolbibliotek. 1901, suppl. 1904 och 1911, 1914
Karin Monié, ”Tankar kring ett bibliotek som en gång fanns”. Ikoner 1999

Leufstasamlingarna i Uppsala universitetsbibliotek
Stora delar av bok-, musik- och handskriftssamlingarna från Leufsta förvaras idag i Uppsala universitetsbibliotek. Läs mer och hitta kataloger